Nyss påminde mrs Lajdell mig om en sak som hände för två år sen och som är lite tokigt.
Varje år innan betessläpp så avmaskar jag mina hästar. Det gör jag genom en spruta med mkt grön läskig pasta i som man sprutar i deras mun. Brukar gå bra förutom att man ofta är grön på kläderna efteråt då ngn av hästarna spottat tillbaka skiten på mig.
Förra sommaren så var det dags igen, jag ska just köra ut några hästar till bete och ska avmaska sista hästen. Jag sätter sprutan i munnen (fortfarande med den lilla korken på) med spetsen i munnen medan jag försöker få på en grimma. Plötsligt slänger hästen med huvudet och dunkar till kolven på sprutan som med ett enormt tryck skjuter in korken och hela pastan i min mun. Jag blir så förvånad att jag sväljer allting.
Ringer till sjukvårdsupplysningen som skickar mig vidare till giftcentralen. Vill ju veta om det är farligt och om jag kan förvänta mig några biverkningar. När jag berättar för den äldre damen i luren så tror hon mig inte, inte förrän jag berättat samma story tre ggr så tror hon mig. Och så blir det alldeles tyst i luren ett bra tag. Tills jag långt bort hör kvävda skrattattacker. Så jag frågar henne om hon skrattar. Och hon frustar fram ett ja. När hon samlat sig berättar hon att hon har jobbat med det där i 37 år och har aldrig ngnsin hört att någon svalt hästavmaskningsmedel förut. Men hon ber och få ringa upp mig efter ett tag när hon undersökt vad det är för ämnen osv. Och det gör hon. Visar sig att jag skulle kunna få både hjärtklappning och svullnader. Men inget hände såklart. Hon frågade också om det var ok att jag hörde av mig efter en månad och berättade om jag hade fått några symptom så att de kunde ha det som info ifall ngn annan skulle råka ut för samma sak. Och jag rapporterade lydigt efter en månad.
Jag kollade faktiskt efter ett år om det fanns med där, och det gjorde det. Känner mig nästan lite stolt, som om jag gjort något bra liksom.
Och jag är garanterat parasitfri!
