Sent i går kväll fick jag reda på en sak av kära mrs Lajdell. Detta har jag funderat på nu halva natten…
I höstas så blev ett hus ledigt nere i byn som är jättefint. Min syster som har en häst på min gård ville så himla gärna ha det huset och jag ville också att hon skulle flytta hit. Så hon tog kontakt med mäklare för att sälja det huset hon bor i nu, samt bjöd på det här huset tills det bara vara hon och ett annat par kvar. Hon gick skyhögt, men var tvungen att ge sig till det där dumma paret.
Av någon anledning så hade vi båda trott att hon skulle få det eftersom hon kunde bjuda ganska högt, samt att det kändes som att det på något sätt var meningen att hon skulle flytta dit. Hon har tidigare under några år försökt få tag i en tomt här utan resultat, så det här tog hon som en vink.
Efter den här urladdningen när hon inte fick huset så blev hon lite deppig och tappade stinget. Och även jag faktiskt, hade varit kul att få hit syrran med familj. Och vi har pratat lite skit om de som ska köpa huset bara för att bearbeta det på ngt sätt.
Så igår… får jag ett sms av Lajdell där hon frågade var jag bodde exakt. I nästa sms så skriver hon att hennes kompisar har köpt ett fint hus där. Det är ju det huset! Det är ju de huset med människorna som jag är arg på och inte vill tycka om eftersom de tog det från in syrra. Och eftersom jag tycker så himla mkt om Lajdell så måste jag tycka om dem också nu ju. Och kan inte alls hålla mig till planerna att inte heja på dem och frysa ut dem för deras hemska gärning. Så i natt har jag alltså fått göra om bilderna av dem till det gulligaste par man kan tänka sig som jag kommer flina mot och nästan vara tacksam över att just de köpte huset. Skum liten värld vi har.
